Du är med och bestämmer om bebyggelsen

Dags att bygga i Huddinge! Men innan kommunen kan ge klartecken till de första spadtagen är det många tankar, idéer och analyser som behöver diskuteras.

Vad är behoven? Vad är visionen? Finns det risker för miljön? Och hur väger vi det ena mot det andra?

Visst, det kan ibland tyckas ta lång tid, men arbetet är ofta mycket omfattande och för kommunen är det viktigt att medborgare får en chans att vara med i processen. Förslagen på ny bebyggelse ska ta sig förbi ett antal ”hållplatser” innan arbetet med själva bygget kan påbörjas:

Översiktsplan:
Alla kommuner har en översiktsplan. Den visar kommunens hela geografiska yta och hur de olika områdena ska användas med avseende på mark, vatten och hur bebyggelsen ska utvecklas. Den är inte juridiskt bindande, men vägledande för beslut om kommunens utveckling.

Utvecklingsplan och planprogram:
Ska ett större område bebyggas kan kommunen göra en utvecklingsplan som mer i detalj än översiktsplanen visar hur området kan utvecklas.

Om det behövs flera detaljplaner inom ett större område, kan kommunen först göra ett planprogram. Planprogrammet visar kommunens avsikter för området som sedan är vägledande när man gör detaljplaner. Innan politikerna kan godkänna planprogrammet bjuder vi in till samråd för att allmänheten ska få tycka till. Det färdiga planprogrammet godkänns sedan av kommunfullmäktige.

Detaljplan:
En detaljplan visar vad, hur och var man får bygga och används vid ansökan om bygglov när man till exempel ska bygga nytt. Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL) och är juridiskt bindande.

I detaljplanen reglerar kommunen till exempel om det ska vara bostäder eller verksamheter inom ett visst område, hur högt man får bygga och vilken höjd och takvinkel man får ha.

Kommunens tjänstemän tar fram detaljplanerna som politikerna sedan fattar beslut om.

Samråd:
Alla som berörs ska få ta del av, diskutera och berätta om sina tankar kring förslaget på en ny detaljplan. Berörda kan vara de som bor i området, de som har verksamhet där eller på annat sätt berörs av en förändring. Detta kallas för samråd och är en viktig del i att få fram ett så bra beslutsunderlag för kommunens politiker som möjligt.

Granskning:
Efter samrådet tar kommunen fram ett nytt förslag på detaljplan utifrån de synpunkter som kommit in och under granskningstiden får allmänheten ytterligare möjlighet att påverka. Granskningstiden är minst tre veckor.

Antagande:
Beslutet att anta detaljplanen sker i kommunfullmäktige. Vissa planer kan antas i natur- och byggnadsnämnden.

Överklagande:
När en detaljplan är antagen kan beslutet överklagas, det måste dock vara av någon som har lämnat skriftliga synpunkter under samråd eller granskning som inte blivit tillgodosedda. Dessutom ska personen bedömas vara berörd av förslaget.

Laga kraft:
Detaljplanen vinner laga kraft tidigast tre veckor efter antagande­beslutet, om beslutet inte har överklagats.